Gamla paltor blir som nya

Cirkulär ekonomi måste var billig och enkel för att lyckas. Det förklarar Henning Gillberg, 24 år, som driver företaget Repamera i Malmö.
– Det ska vara lika smidigt att få sina kläder lagade som att få pizzan hemlevererad.

Repamera hämtar trasiga kläder, kör dem till en skräddare som lagar dem för en billig peng och returnerar dem sedan till kunden. Intresset för Henning Gillbergs nystartade verksamhet har varit stort. 120 personer har redan använt tjänsten.
– Nyföretagarkulturen är stark i Malmö. Folk är så himla snälla och det är många som hjälpt mig. Ber man om hjälp så får man det. Det jag gör är bara att cykla omkring och koppla ihop folk.

Henning Gillberg pluggar produktdesign på Malmö högskola. En kväll gjorde han en marknadsundersökning på nätet. Han frågade hur många som hade trasiga kläder hemma och som skulle vilja få dem lagade.
– Jag bestämde mig för att jag inte skulle gå och lägga mig förrän jag fått 100 svar, säger Henning Gillberg.
Han fick 380. Och nästa dag kom ytterligare 137. 80 procent av dem hade trasiga kläder hemma som de inte använde.
– Det visar på kraften i sociala medier. Jag förstod ju att det är jättemånga som har trasiga kläder hemma, men som inte går till skräddaren med dem.

Marknadsundersökning

Kvällen efter undersökningen hade han hämtat 15 plagg.
– Jag cyklade och hämtade kläderna i en svart sopsäck och tog dem sedan till en skräddare.
Sedan dess har han konstruerat en egen hemsida, www. repamera.nu, där kunderna skickar in bilder på de plagg som de vill laga.
– Därefter skickar vi ett sms med pris och stämmer av en tid för upphämtning. Utvecklingen av verksamheten har varit kundstyrd. Exempelvis fotofunktionen är en av många idéer som kunder har bidragit med. Jag hade nog funderat ut det själv efter ett tag, men det var en kund som kläckte idén, säger Henning Gillberg.
Nästa steg planerar han att ta nu i sommar. Då ska hemsidan utvecklas och göras ännu smidigare med fasta priser.
– Det ska vara enklare att laga än att köpa nytt. Och så ska skräddarna, kurirerna och kunderna tjäna på det. En bra affär ska alla kunna tjäna på.
Hans verksamhet går hand i hand med trenden för cirkulär ekonomi. Men själv vill han inte tala om sin verksamhet i termer av hållbarhet eller miljötänkande.

Sunt förnuft

– Nej, det vill jag inte. Tittar man på bilder från förr så satt folk och lagade sina kläder. De var inte några miljöhjältar eller så, det var bara vanligt folk som lagade sina kläder. Det är sunt förnuft att man försöker laga det som är trasigt i stället för att köpa nytt.

Fakta cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi har blivit ett modeord inom både ekonomi, miljö och politik. Men vad betyder det egentligen? Och vad betyder alla de besläktade ord och idéer som flimrar förbi i debatten? Vi reder ut begreppen.

Cirkulär ekonomi: När ett företag, organisation eller samhälle ställer om från linjära till cirkulära processer, återanvänder eller återvinner produkter och använder förnyelsebar energi. CE är inspirerat av naturens eget kretslopp.

Cradle-to-cradle: Rörelsen förespråkar produktutveckling och design som efterliknar ekologiska system där energi och material brukas istället för förbrukas. Inspiration och lösningar ska komma från naturen. Nära samband med begreppet biomimetik.

Industriell ekologi. När olika industrier bildar ett slags ekosystem där användningen av energi och material är optimerad, uppkomsten av avfall är minimerad och där det som faller ur en process blir råvara. Nära kopplat till begreppet industriell eller urban symbios.

Delningsekonomi är ett begrepp som tar fasta på att hyra, dela eller låna istället för att äga. Ett annat ord som brukar användas
i sammanhanget är gemensam konsumtion. Ett bra exempel på delningsekonomi är användningen av bilpooler, ett fenomen som blir allt vanligare i Sverige.

Hyberavdrag är en föreslagen skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster. Förslaget lades fram i en offentlig utredning (SOU 2017:22) som presenterades för regeringen i mars. Utredningen föreslog också att Sverige ska inrätta en delegation för cirkulär ekonomi.

Text: Tobias Malmberg